Ett sista steg kvar

Nu är det enda jag behöver ett Okej från min italienska familj. Efter det kan mitt liv gå vidare, tack vare min underbara riktiga familj. Hoppas bara allt gå vägen så jag kan andas ut.

Lägtar till en riktigt stendahlsfrukost. Det jag ser fram emot mest av allt. Förutom att krama mamma och pappa och syrran och katterna dårå :)

KAN DOM KOMMA HEM SNART SÅ JAG FÅR SOVAAAAA? heh

Nu slår jag på nån film till sdem komme rhem sen blir det sängen.

Gladapussar

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0